- Att ha & köpa raskatt
- Om katten
- ĂgarĂ€ndring av raskatt
- Kattraser
- Abessinier
- American curl korthÄr och lÄnghÄr
- Balines
- Bengal
- Bombay
- Brittiskt korthÄr
- Brittiskt lÄnghÄr
- Burma
- Burmilla
- Chartreux
- Cornish Rex
- Cymric
- Devon rex
- Don sphynx
- Egyptian mau
- Europé
- Exotic
- German rex
- Helig Birma
- Japanese bobtail
- Korat
- Kurilean bobtail lÄnghÄr och korthÄr
- La perm lÄnghÄr & korthÄr
- Lykoi
- Maine Coon
- Manx
- Neva masquerade
- Norsk skogkatt
- Ocicat
- Orientaliskt korthÄr
- Orientaliskt lÄnghÄr
- Perser
- Peterbald
- Ragdoll
- Russian blue
- Selkirk rex lÄnghÄr & korthÄr
- Siames
- Sibirisk katt
- Singapura
- Snowshoe
- Sokoke
- Somali
- Sphynx
- Thai
- Turkisk angora
- Turkisk Van
- ID-registret
- Regler, lagar & avtal
- UtstÀllarlicens
Perser
Perser Ă€r en harmonisk och lugn, diskret och tystlĂ„ten ras med ett jĂ€mnt temperament. Den Ă€r pigg, alert och livlig – Ă€ven om den kanske Ă€r lite lugnare Ă€n andra kattraser.
Perser Ă€r sĂ€llskapliga katter och trivs ofta utmĂ€rkt tillsammans med bĂ„de andra kattraser och hundar. PerserĂ€gare sĂ€ger ibland att “perser har ett hjĂ€rta av guld”.
PĂ€ls
Perserns lÄnga pÀls, med mycket underull, Àr silkig och med en lÄng stor krage. Svansen Àr kort och vÀlpÀlsad.
PĂ€lsen krĂ€ver en hel del vĂ„rd i form av borstning men Ă€ven genom regelbunden badning – en pĂ€ls som Ă€r ren tovar inte alls pĂ„ samma sĂ€tt som en som Ă€r fet och smutsig. Hur ofta en perser ska badas Ă€r vĂ€ldigt individuellt, frĂ€mst beroende pĂ„ kattens kvalitĂ© pĂ„ pĂ€lsen men Ă€ven om den Ă€r inne i en fĂ€llningsperiod. I normalfallet brukar det rĂ€cka med att bada katten varje eller varannan mĂ„nad men fĂ€ller katten underlĂ€ttar det om man badar den nĂ„got oftare.
Perser förekommer i drygt 300 fÀrgvarianter.
Vill du ha en korthÄrig perser? LÀs mer om syskonrasen exotic.
Storlek och utseende
Perser Àr en kraftig, kort och kompakt (cobby) ras med korta, grova ben och stora runda tassar och med kort, rund svans.
Huvudet Ă€r runt med kort bred nos, kraftig haka och en helt rundad panna. Ansiktet ska ha ett sött, öppet uttryck. De uttrycksfulla ögonen Ă€r stora, runda och placerade brett isĂ€r. Ăronen Ă€r smĂ„ och rundade och sitter brett isĂ€r.
GodkĂ€nd som ras…
Perser har varit en godkÀnd ras sedan bildandet av den första kattklubben 1946. FrÄn början kallades den angora, men bytte namn till perser i och med SVERAKs anslutning till FIFe 1955.
EMS raskod: PER Â Engelskt namn: Persian
Syskonras:Â Exotic
Historia och ursprung
Att lÄnghÄrskatter existerat i Mindre Asien sedan hundratals Är visar fynd av reliefer och annat bildmaterial och sedan 1500-talet har de varit kÀnda i Europa. Dessa lÄnghÄriga, vackra katter blev populÀra vid den praktÀlskande franske kungens hov i 1700-talets Frankrike. Det fanns dÄ tvÄ varianter av lÄnghÄriga katter; perser (som tros hÀrstamma frÄn Persien / Iran) och angora (som tros hÀrstamma frÄn Ankara / Turkiet).
Persern hade brett, runt huvud, yvig pÀls och kort kropp medan angoran var slank och högbent med trekantigt ansikte och lÀngre pÀls. De ursprungliga raserna korsades och efter selektiv avel fick man sÄ smÄningom fram dagens perser.
Dagens perser hĂ€rstammar frĂ„n England och framförallt USA. De perserkatter som man i Sverige och Norden avlade pĂ„ fram till mitten av 1980-talet kom i huvudsak frĂ„n England. DĂ€refter Ă€r det i stort sett enbart katter som hĂ€rstammar frĂ„n USA som anvĂ€nds i avel. I USA har man en betydligt bredare avelsbas (fler katter) Ă€n i England, vilket har gjort att man kommit lĂ€ngre i sin strĂ€van efter den “perfekta katten”. Deras arbete ligger till grund för perseruppfödarna i Sverige i dag, som har fĂ„tt fram en perser som mycket vĂ€l överensstĂ€mmer med den standard (rasbeskrivning) som finns; en söt katt med runt huvud, kort nos och lĂ„ng vacker pĂ€ls!
HĂ€lsa
Det finns inget sÀrskilt hÀlsoprogram för perser inom SVERAK. Tidigare förekom den Àrftliga njursjukdomen PKD (polycystic kidney disease) relativt utbrett inom rasen, men med hjÀlp av DNA-testning har man till stor del kunnat eliminera sjukdomen. Det rekommenderas att avelsdjur DNA-testas för PKD, sÄvida inte deras förÀldrar redan Àr testade. Perser hör till de sÄ kallade brakycefala (kortskalliga) raserna, vilket innebÀr att de har kort, trubbig nos. SVERAK och rasringen SPEXUS arbetar med hÀlsofrÄgor kring brakycefali och rekommenderar avel pÄ katter som har bred nos med öppna nÀsborrar, samt slÀta ansikten utan veck och trÄnga tÄrkanaler.
Registreringsstatistik
Ă rtal | PER |
---|---|
2023 | 216 |
2022 | 321 |
2021 | 376 |
2020 | 357 |
2019 | 321 |
2018 | 358 |
2017 | 481 |
2016 | 522 |
2015 | 548 |
2014 | 600 |
2013 | 596 |
2012 | 730 |
2011 | 700 |
2010 | 832 |
2009 | 918 |
2008 | 1 018 |
2007 | 1 070 |
2006 | 1 086 |
2005 | 1 288 |
2004 | 1 467 |
2003 | 1 422 |
2002 | 1 636 |
2001 | 1 618 |
2000 | 1 675 |
1999 | 1504 |
1998 | 1 677 |
1997 | 2 097 |
1996 | 2 580 |
1995 | 2 886 |
1994 | 2 914 |
1993 | 3 254 |
1992 | 3 742 |
1991 | 4 726 |
1990 | 4 728 |
1989 | 3 487 |
1988 | 4 689 |
1987 | 3 849 |
1986 | 3 645 |
1985 | 3 605 |
1984 | 2 581 |
1983 | 2 409 |
1982 | 1 706 |
1981 | 1 561 |
1980 | 1 478 |
1979 | 1 152 |
1978 | 757 |
1977 | 778 |
1976 | 1 890 |
1975 | 513 |
1974 | 1 751 |
1973 | 1 568 |
1972 | 609 |
1971 | 1 530 |
1970 | 678 |
1969 | 1 785 |
1968 | 360 |
1967 | 342 |
1966 | 326 |
1965 | 240 |
1964 | 249 |
1963 | 254 |
1962 | 252 |
1961 | 227 |
1960 | 219 |
1959 | 238 |
1958 | 235 |
1957 | 249 |
1956 | 230 |
1955 | 134 |
Rasringar (betald annons)
OBS! Rasringar Àr ej anslutna till SVERAK utan Àr en helt fristÄende förening för specifik ras.