En återblick på SVERAKs historia

Brita Kastengren Remborg (då Axelsson) – SVERAKs första sekreterare

Den 19 maj 1955 bildades SVERAK – det förbund som vi idag är delaktiga i. Tänk om de aktiva och engagerade eldsjälarna hade kunnat sia in i framtiden – och den historia de skapade!

Under åren som gått har naturligtvis mycket hänt; klubbar har bildats och upphört, regler har tillkommit och förändrats, flera, större och mindre, organisationsförändringar har utretts och några har genomförts, dock har alltid samma mål och riktning varit klart – – alla katters väl och ve som ett aktat sällskapsdjur i samhället och arbete för en planerad och sund kattavel.

Mycket av historiken finns idag samlad på SVERAKs kansli i form av protokoll, förbundstidningar, skrivelser och stamtavlor. Det är fantastiskt att bläddra i tunna stencilerade brevkopior där man uttrycker sig mycket formellt och i de flesta sammanhang använder titlar före namnet; herr och fru förstås men även friherrinna, herr ordförande och så vidare. Lika fantastiskt är det att bläddra i gamla, av åldern dammiga, pärmar med stamtavlor. Man blir djupt imponerad av omsorgen och noggrannheten – och allt det jobb som lades ned från involverade.

Edith von Löwehielm-Hartman – kattprofil med stamnamnet Tai-Ho-Tien

Att dessa dyrgripar finns kvar kan vi tacka flera ”hamstrar” för – som förvarat och bevarat detta under lång tid – och framför allt tackar vi Stockholms Kattklubb och Västsvenska Kattklubben som skänkt sina stamböcker, korrespondens, domarberättelser och andra historiska dokument. För att nämna några andra ”hamstrar” som bidragit till att bevara SVERAKs historia; Alva Uddin, Aina Junglander, Björn Hertzman, May Britt Stenander von Schéele, Edit von Lövenhielm-Hartman med flera.

Eldsjälar – För katten

Textutdrag om Svenska Kattklubb, Västsvenska Kattklubben och ”Ett förbund bildas – för katten” är delvis hämtat från SVERAKs jubileumsbok ”SVERAK genom fem decennier”.

Svenska Kattklubben – sedermera Stockholms Kattklubb

I en bok från 1936 står att läsa: ”Sverige saknar tyvärr varje sammanslutning till kattuppfödningssportens fromma, som kan anordna utställningar, stambokföring etc. Intresset för raskattuppfödning torde emellertid numera vara så pass stort även hos oss, att en god anslutning säkerligen skulle kunna påräknas för realiserandet av önskemålet: En svensk kattuppfödareklubb”.

Irma Tingvall – känd kattprofil med stamnamnet Drevvikshofs och sedermera stamnamnet de la Chere

Författarens önskan uppfylldes den 17 januari 1946 då Sveriges första kattklubb, Svenska Kattklubben, såg dagens ljus (namnet Svenska Kattklubben blev namnändrat 1955 till Stockholms Kattklubb). Initiativtagarna Irma Tingvall och Iris Königsson annonserade om en katträff i Stockholm och intresset var stort – lokalen blev med råge fylld av kattintresserade och av dag- och veckopress. Till klubbens ordförande valdes friherrinna Gallie Åkerhielm.

Några månader efter klubbens bildande anordnades en kattutställning på danspalatset Nalen i Stockholm. Drygt 70 katter från Sverige, Norge och Danmark bedömdes av de två danska domarna baronessa von Bach och fru Juul-Hansen. Veterinär Per Wiridén (senare även ordförande i Svenska Kattklubben) besiktigade katterna – veterinärbesiktning i samband med utställning är alltså inget nytt.

Denna utställning väckte enormt uppseende och köerna, med uppåt 8 000 besökare, ringlade runt flera kvarter.

Västsvenska Kattklubben

Söndagen den 19 februari 1950 samlades några kattvänner på Guldhedsrestaurangen i Göteborg för att diskutera kattproblem och eventuellt bilda en kattklubb. Dåvarande ordföranden i Svenska Kattklubben, veterinär P. Wiridén, höll ett inledande föredrag ”vari han bl. a. belyste hurusom samtidigt med det stigande intresset för katten som husdjur även raskattproblem uppkommer. En sammanslutning som på ett tidigt stadium tillvaratager såväl kattens som kattägarens intressen kunde få en stor uppgift att fylla”. Deltagarna beslutade att bilda en kattklubb med namnet Västsvenska Kattklubben med säte i Göteborg. Det valdes styrelse och denna gavs i uppdrag att utarbeta förslag till stadgar samt snarast kalla till medlemsmöte.

Fem veckor senare hölls i Örgryte det första klubbmötet. Stadgarna antogs och styrelsen meddelade att klubben sökt och erhållit medlemskap i FIFe samt erhållit rätt att föra egen stambok.

Nu fanns två kattklubbar i Sverige som verkade landet över och arrangerande utställningar och förde stambok var för sig men i samråd och samarbete med varandra.

Ett förbund bildas – för katten

Kattintresset i Sverige var stort och detta gjorde att medlemsantal, antal uppfödare och utställare ökade. Behovet av bland annat gemensamma regler och stambok blev allt mer tydligt. Följande textutdrag är hämtat från ”Felix – tidskriften för kattvänner nr 1/1955”

”Riksorganisationen för Sveriges Kattklubbar

I samband med utställningen i Stockholm i nov., sammanträffade representanter för styrelserna i Svenska och Västsvenska kattklubbarna för att diskutera event. bildande av en riksorganisation. Man enades om att föreslå respektive klubbar att bilda nämnda org., med uppgift att samordna, för svenska kattklubbar, gemensamma intressen, ex. enhetliga stadgar, en gemensam stambok för hela landet, planläggning av utställningstider m.m.”

Utdrag från ”Felix – tidskriften för kattvänner nr 2/1955”

”Sveriges Raskattklubbars Riksförbund

1955 års vice ordförande Knut Ohlson tar en svängom med kassör Maj Abrahamsson

I det föregående n:r omnämnda förslaget om bildandet av en riksorganisation för Sveriges Kattklubbar har nu förverkligats. Sedan berörda klubbar tillstyrkt förslaget, samlades representanter för dessa till sammanträde i samband med Stockholms Kattklubbs utställning den 19 maj. Riksförbundets namn skall vara Sveriges Raskattklubbars Riksförbund (SVERAK) och dess styrelse utgöres av ordf. kapten Gerdt Friberg, Stockholm, v. ordf. herr Knut Ohlson, Göteborg, sekr. fru Britta Axelsson (reds. not sedermera Kastengren Remborg) , Stockholm, kassör fru Maj Abrahamsson, Järnbrott(Göteborg). Stamboken sammanslages och föres av SVERAK, som till stambokförare utsett fr. Anna-Lisa Gustavsson, Stockholm. Förbundet som är anslutet till de internationella organisationerna Fédération Internationale Féline d’Europe (FIFE) och The Governing Council of the Cat Fancy, GCCF, England, kommer dessutom att i aktuella frågor samarbeta med under vardande likartade sammanslutning i de nordiska länderna.

Ja, så önskar SVERAK alla Sveriges Kattklubbar välkomna.”

Betänk vilken milstolpe och vilket engagemang som förelåg ovanstående årsmötesbeslut! Den 19 maj 1955 såg alltså förbundet SVERAK dagens ljus!


”Raskattklubbar” blev ”Kattklubbar”….

I mitten av 1970-talet beslutade SVERAKs årsmöte att komplettera stadgarna med att SVERAKs syfte även var att ”aktivt motverka alla missförhållanden inom katthållning”. Man ansåg nu att SVERAK skulle ägna sig åt en mer allmän kattvänlig verksamhet, det vill säga inte bara riktat åt raskatterna.

För att ytterligare understryka denna linje lämnade Stockholms Kattklubb en motion till SVERAKs årsmöte 1980 med följande motionstext; ”SK vill att Sveriges Raskattklubbars Riksförbund (SVERAK) ska byta namn till Sveriges Kattklubbars Riksförbund, med officiell förkortning – SVEKAT.”

Motionen avslogs och avslagsbeslutet föranledde flera reservationer. SK gav sig inte utan gjorde ett nytt försök vid årsmötet 1981. Denna gång motionerades att Sveriges Raskattklubbars Riksförbund (SVERAK) skulle byta namn till Sveriges Kattklubbars Riksförbund och att förkortningen SVERAK skulle kvarstå. Bättre lycka denna gång för motionen antogs med interimsbeslut och omedelbar justering av paragrafen!

Från 1981 heter vi Sveriges Kattklubbars Riksförbund – dock med förkortningen SVERAK som härrör sig till det ”gamla” förbundsnamnet.


SVERAKs årsmöte beslutar om stadgar och regler

Utvecklingen inom SVERAK gick snabbt framåt under 1960-talet – internationella utställningar ökade i antal, många stora och genomgripande beslut fattades, revidering av stadge- och regelverket skedde.

Under åren 1965-1966 var regelkommitténs förslag till nya stadgar på remiss hos anslutna klubbar. Vid årsmötet 1966 beslutades att förslaget skulle tillämpas på försök under ett år och årsmötet 1967 beslutade, efter smärre justeringar, att fastställa de nya tidsenliga stadgarna. Stadgarna (och reglerna) omfattade 33 sidor och var uppdelade på fem kapitel: Stadgar, Stambokföring, Domare och domarelever, Utställningsregler samt Av FIFe erkänd standard. Det sistnämnda kapitlet var inte slutgiltigt bearbetat och fanns därför inte med i de stencilerade stadgarna. I 1970 års stadgar och regler finns den översatta standarden bifogad men vilket år denna översättning skedde är svår att härleda.

”Stadgarna reglerar verksamheten, de kanske ger svar på frågor, som tidigare varit oklara för klubbmedlemmarna. Läs dem och följ dem punktligt.” uppmanades läsaren av Felix nr 3 1967.

Så sant som det är sagt – och samma uppmaning gäller fortfarande; läs och håll dig uppdaterad med aktuella stadgar och regler. Numera finns SVERAKs och FIFes regler publicerade på SVERAKs hemsida och finns även att beställa i tryckt format.

 Man tror kanske ibland att vissa regler är nypåkomna påfund och att vissa förändringar är fräscha nydaningar – förvisso kan det vara så men tidigt fanns i förbundet tankar och rekommendationer, beslut och riktlinjer som än idag är högaktuella.

Kattförbundet SVERAK är en ideell förening med årsmöte med bland annat val av förtroendevalda, där förslag och beslut av ändring eller komplettering till regelverk sker. Mängder av beslut har fattats under årens gång och en hel del beslut har av olika skäl försvunnit eller förändrats.

SVERAKs hedersordförande
Knut Ohlson 1969-1987
SVERAKs hedersordförande
Alva Uddin 1988-2009
Årets Katt 1967
Silver Rose av Östergyllen
silvertabby perser.
Ägare: Aina Junglander
Mer historia…

Läs om ”tidning med anor”

Läs om Stambokshistoria

Läs om Kattutställning förr

Några axplock från protokoll – SVERAKs årsmöte…
Tänk på att läsa dessa för vad de är; historia men inte alltid gällande och aktuella.

-1955 beslutade att bilda ett  riksförbund – SVERAK

-1956 beslutade att SVERAKs  styrelse skulle bestå av fyra ledamöter och en suppleant.

-1957 beslutade att ge styrelsen i uppdrag att kontakta försäkringsbolagen och försöka uppnå resultat om kattförsäkring (vid denna tidpunkt fanns alltså ingen möjlighet att försäkra sin katt).

-1957 beslutade att ge styrelsen i uppdrag att skriva utställningsregler med utgångspunkt från Stockholm Kattklubbs, som skulle kompletteras med FIFes utställningsregler. Styrelsen skulle även skriva regler för stambokföring.

-1964 beslutade att årsavgiften skulle vara lika i alla SVERAK-klubbar, bland annat för att ”undvika osund medlemsvärvning”. I 1970 års stadgar har paragrafen ändrats till ”SVERAKs årsmöte fastställer årligen den lägsta medlemsavgift som klubbarna får ta ut från sina medlemmar” för att i 1977 års stadgar helt ha försvunnit.

-1966 beslutade att godkänna styrelsens förslag att utse en Årets Katt från den 1 januari 1967.

-1969 beslutade att utse Knut Ohlson, som tillhört styrelsen sedan SVERAK grundades, till Hedersordförande i förbundet.

-1970 beslutade att årsmötet skulle avhållas i två dagar.

-1971 beslutade att ordet ”billigt” inte i något sammanhang får nämnas vid utannonsering av katt.

-1974 beslutade att FIFes regler generellt skulle gälla för SVERAK och på de punkter där reglerna skiljde sig åt skulle FIFes regler gälla.

-1986 beslutade att 1987 skulle vara Huskattens År.

-1988 beslutades att utse Alva Uddin avgående förbundsordförande, till Hedersordförande i SVERAK.

-1992 beslutade att ordinarie årsmöte från 1994 skulle avhållas senast tredje helgen i mars.

-2000 beslutade bland annat att vid överlåtelse skulle katt även vara vaccinerad mot kattsnuva

-2001 beslutade att SVERAK skulle verka för ID-märkning av alla katter.

-2004 fattade det historiska beslutet att förbundstidningen Våra Katter skall ingå i avgiften för samtliga klubbar.

Vill du läsa fler årsmötesprotokoll? Då kan du fortsätta att frossa här